Näste talare var Parvez Manzoor, författare och tidigare ordförande i Sveriges Muslimska Råd. Han inledde med ett stänk av humor:
- Jag vill hävda att jag är inkompetent att behandla detta tema. Jag känner mig inte hotad. Jag är hur integrerad som helst. Finns inte ens med i brottsregistret eller har inte knarkat, slagit min hustru eller agat mina barn.
- När man pratar islam blir temperaturen lite högre, då svettas man.
Dagens Sverige har vissa spänningar där muslimerna är inblandade. Det kan vara så att muslimer uppfattas som om de har problem att integreras i det här samhället. De är onda. Gör de något fel är det på grund av deras religion. Men fördömande leder inte till någon lösning.

Vad är det som orsakar spänningar?
- Det finns ingen konflikt mellan religion och svenskheten. Det finns däremot en stor spänning mellan det patriarkaliska samhället och det moderna samhället, sade Parvez.
Även om patriarkatet är urgammalt så håller det på att dö ut. Det finns kvar i Sydeuropa och går vidare till Bangladesh och Burma. I Mellanöstern är det inte på samma sätt.
När det gäller den här frågan finns det en konflikt, inte bara i Sverige utan även i muslimska, hinduiska, judiska och katolska länder.
Svenskarnas iver för kvinnofrågor har varit brinnande. Parvez berättade att han hade sett TV-program om två formellt muslimska samhällen där det ena var extremt patriarkaliskt och det andra ett matriarkat, kvinnans situation var helt motsatt i dessa båda samhällen. Att förklara detta från ett muslimskt perspektiv är omöjligt.
Det finns andra förklaringsmodeller.

Vad menas med integration?
Ser man juridiskt är det lagligt. Egentligen bästa måttet på integration. Alltså, om jag inte finns i brottsregistret är jag integrerad.
De juridiska lösningarna är dock inte heltäckande.
Det finns en spänning mellan juridiken och etiken, mellan det lagmässiga och det etiska.
Lagen kan inte efterföljas, den har stiftats men efterlevs inte. Här upplever man en konflikt med den patriarkaliska traditionen. Varför lyder dom inte våra lagar? Vad är problemet?
Mina invändningar mot det sociologiska synsättet är att man kritiserar men har inga botemedel. Vissa saker svartmålas, barnäktenskap eller hedersbrott presenteras som om det vore norm. Det leder inte till någon lösning.

Det finns en konkret konsensus mot hedersvåld. Här gäller det att arbeta med utbildning. Aga fanns också här i Sverige för inte så länge sedan, men man har lärt sig att hantera barn utan våld. Jag ser det som ett moraliskt framsteg,
Utbildning finns. Ändå finns det familjer som är de mest outbildade och det är likadant med integrationen. Det finns de som inte lyckas.
Jag har mött många iranier som lyckats integrera. Ser också sedan att somalier oftare har varit mindre lyckosamma. Det har inte med religion att göra. Har att göra med patriarkaliska.
Många tror att islam som religion är patriarkalisk, men det är helt fel. Muslimska samhällen däremot ja. Det beror på vilka århundraden man tittar på.
Det finns inte så mycket lagstiftning i Koranen. Muhammed var egentligen inte så intresserad av lagstiftning. I hans analys ser man ett patos för kvinnans situation och speciellt den gifta kvinnans situation. Kvinnans arvsrätt fanns först inom islam, men den islamska lagen har inte utvecklats.
Man får inte bli för pessimistisk. Bland muslimska företrädare kommer man att hitta bundsförvanter.

<Föregående 1 2 3 4 5 Nästa>