Fredsrådets ordförande Hans Karlsson påpekade i sitt korta inledningsanförande att världen trots allt blivit bättre och att människans hälsa och välstånd utvecklats i en positiv riktning de senaste hundra åren. Devisen ”det var bättre förr” är mest ett talesätt som det inte finns så mycket belägg för.

Invandring och mångkulturism är ett tema som inte är alldeles enkelt att diskutera. Det kan också lätt få ett negativt tonfall. Men i hög grad beror det på oss själva hur vi väljer att se på vår omvärld. 

- Jag är optimist. Tror att det går att finna vägar att skapa delaktighet i samhället för alla. 
- Samtidigt ser jag svårigheterna. De som kommer hit bär ofta med sig en historia som kan vara full av konflikter. I hemlandet kanske de hade konflikt med människor som de nu bor grannar med. Så när vi tog emot människor från hela världen fick vi också representanter för världens alla konflikter.
- Att skapa samhörighet kommer att ta tid och det krävs mycket respekt för varandras traditioner. Viktigt att verka för delaktighet, vi kan inte sitta och vänta och tro att tiden ska lösa allt.

Parvez Manzoor:
- Min utgångspunkt är att mångkultur är berikande. Jag har insett att om man bara lever i en kultur blir man inte fullbordad som människa. Samtidigt är den här situationen något nytt för hela mänskligheten, tidigare har vi levt i enklaver.
- Vi borde inte vara rädda för mångfalden. Jag kom hit från Pakistan på 60-talet och kan bara konstatera att tack vare det mångkulturella Sverige fick jag ett rikare liv - andligt, intellektuellt, etiskt! Samtidigt betonade han att Sverige inte är mångkulturellt på ett negativt sätt, dvs. splittrat, oviss om sin identitet och osäker om sin plats i historien. ’Svenskheten’ numera delas av mer än en etnisk grupp, och det är berikande!

Under debattens gång konstaterades att religionen visst kan spela roll för att utveckla och påskynda integrationsprocessen. Det kan handla om att förmedla kunskaper på basnivå men också om möten där man kan känna igen sig själv i den andre. 
Relationerna är det största som finns i samhället och därför är det viktigt att skapa mötesplatser. Trossamfund, föreningar, idrottsklubbar och arbetsplatser är exempel på sådana platser.
Religionen kan ge en viss trygghet till människor som är nya i ett nytt land. Samtidigt kan deras tolkning av religionen bli extrem eller dogmatisk, men efter någon generation sker vanligtvis en förändring och anpassning till det nya samhället. Man har då en tendens att bli mer moderat eller sekulär.

Vad kan politikerna bidra med? Hur är relationen mellan politik och religion när det gäller det mångkulturella?
Här ansågs att det har skett en förändring. Tidigare har den politiska världen många gånger sett religionen som en del av problemet. Nu är man öppen för att den kan vara en del av lösningen.
I Nacka kommun har politikerna sett Guds Hus-projektet som något positivt och man ger även ekonomiskt stöd.
Samtidigt finns det exempel på konflikter mellan religion och politik.  
Maynard Gerber pekade på två problem som judar och muslimer har gemensamt i Sverige. Slakt och manlig omskärelse.
- Nu finns det många som vill förbjuda manlig omskärelse före man fyllt 18 år. Det är en konflikt mellan politik och religion.
- Både judendom och islam har en tro som genomförs i handlingar.