Posts of Inledning

Sveriges Interreligiösa Fredsråd inbjuder till paneldebatt kring aktuellt tema: ”Religion, politik och det mångkulturella samhället”

2011-11-15T14:57:06.512Z

Tyvärr fick vi ett sent återbud från den politiker som skulle ha varit med i panelen. Som ersättare lyckades vi få Parvez Manzoor, en muslimsk veteran i det interreligiösa samtalet. De övriga paneldeltagarna var Henrik Larsson, präst i Svenska kyrkan i Nacka församling och projektledare för projektet Guds Hus i Fisksätra, och Maynard Gerber, kantor i Judiska församlingen i Stockholm.

Fredsrådets ordförande Hans Karlsson påpekade i sitt korta inledningsanförande att världen trots allt blivit bättre och att människans hälsa och välstånd utvecklats i en positiv riktning de senaste hundra åren. Devisen ”det var bättre förr” är mest ett talesätt som det inte finns så mycket belägg för.

Invandring och mångkulturism är ett tema som inte är alldeles enkelt att diskutera. Det kan också lätt få ett negativt tonfall. Men i hög grad beror det på oss själva hur vi väljer att se på vår omvärld.

Om vi ser ut över världen, vad upplever vi då? Blir vi glada och optimistiska? Eller känner vi modstulenhet och blir deprimerade?
Egentligen är det subjektivt. Det beror vem vi lyssnar på och hur vi själva tänker.

Vilken slutsats ska vi dra av det globala läget i dag?
Är det provokativt att säga att världen aldrig varit bättre än den är nu?
Det är uppenbart att mänskligheten under de sista 100 åren gjort enorma framsteg när det gäller hälsa och välstånd.
En sammanfattning av läget skulle kunna bli så här:
Vi är friskare och lever längre, vi har en högre levnadsstandard, det finns färre mellanstatliga konflikter, även etniska konflikter minskar. Dessutom har såväl våldet som terrorismen minskat stadigt under de senaste 50 åren. Den ”arabiska våren” har haft icke-våld som ett centralt tema även om de sittande regimerna gripit till våld i några länder. Det finns också en större vilja till samtal och samverkan mellan olika religioner.

Det finns många positiva tecken. Det nya Sverige och det nya Europa där olika kulturer möts och ska lära sig att leva sida vid sida är en del av den nya världen. Hur pass optimistiska kan vi vara i Sverige när det gäller det mångkulturella samhälle som växt fram under de senaste 40-50 åren?

Maynard Gerber:
- Jag växte upp i USA (Chicago) och var privilegierad såtillvida att det samhället redan var mångkulturellt och mångreligiöst. Därför var det en chock när jag kom till Sverige 1975 och upplevde att alla såg likadana ut. De hette ungefär likadant, Andersson, Svensson etcetera, och alla klädde sig likadant.
- Nu tycker jag att det är berikande att Sverige har så många olika kulturer som påverkar det svenska samhället. Problemet är att många svenskar känner sig hotade och osäkra på sin egen identitet.
- Det tar tid att hantera en så omfattande förändring som skett här. Jag tror inte att Sverige förstod att när man öppnade sina portar så kommer invandrarna att ta med sig många olika traditioner hit. Men det är inte hotande utan berikande i längden.

Henrik Larsson:
- Jag står mitt uppe i detta då jag verkar i Fisksätra som är ett litet samhälle med cirka 8 000 invånare med ett 70-tal olika nationaliteter.

- Jag är optimist. Tror att det går att finna vägar att skapa delaktighet i samhället för alla.
- Samtidigt ser jag svårigheterna. De som kommer hit bär ofta med sig en historia som kan vara full av konflikter. I hemlandet kanske de hade konflikt med människor som de nu bor grannar med. Så när vi tog emot människor från hela världen fick vi också representanter för världens alla konflikter.
- Att skapa samhörighet kommer att ta tid och det krävs mycket respekt för varandras traditioner. Viktigt att verka för delaktighet, vi kan inte sitta och vänta och tro att tiden ska lösa allt.

Parvez Manzoor:
- Min utgångspunkt är att mångkultur är berikande. Jag har insett att om man bara lever i en kultur blir man inte fullbordad som människa. Samtidigt är den här situationen något nytt för hela mänskligheten, tidigare har vi levt i enklaver.
- Vi borde inte vara rädda för mångfalden. Jag kom hit från Pakistan på 60-talet och kan bara konstatera att tack vare det mångkulturella Sverige fick jag ett rikare liv - andligt, intellektuellt, etiskt! Samtidigt betonade han att Sverige inte är mångkulturellt på ett negativt sätt, dvs. splittrat, oviss om sin identitet och osäker om sin plats i historien. ’Svenskheten’ numera delas av mer än en etnisk grupp, och det är berikande!

Under debattens gång konstaterades att religionen visst kan spela roll för att utveckla och påskynda integrationsprocessen. Det kan handla om att förmedla kunskaper på basnivå men också om möten där man kan känna igen sig själv i den andre.
Relationerna är det största som finns i samhället och därför är det viktigt att skapa mötesplatser. Trossamfund, föreningar, idrottsklubbar och arbetsplatser är exempel på sådana platser.
Religionen kan ge en viss trygghet till människor som är nya i ett nytt land. Samtidigt kan deras tolkning av religionen bli extrem eller dogmatisk, men efter någon generation sker vanligtvis en förändring och anpassning till det nya samhället. Man har då en tendens att bli mer moderat eller sekulär.

Vad kan politikerna bidra med? Hur är relationen mellan politik och religion när det gäller det mångkulturella?
Här ansågs att det har skett en förändring. Tidigare har den politiska världen många gånger sett religionen som en del av problemet. Nu är man öppen för att den kan vara en del av lösningen.
I Nacka kommun har politikerna sett Guds Hus-projektet som något positivt och man ger även ekonomiskt stöd.
Samtidigt finns det exempel på konflikter mellan religion och politik.
Maynard Gerber pekade på två problem som judar och muslimer har gemensamt i Sverige. Slakt och manlig omskärelse.
- Nu finns det många som vill förbjuda manlig omskärelse före man fyllt 18 år. Det är en konflikt mellan politik och religion.
- Både judendom och islam har en tro som genomförs i handlingar.

När det gäller slakt så diskuteras att man ska bedöva djuret innan det slaktas.
- Men det finns ett undantag, nämligen jakt.

- Jakt är en svensk tradition. Försök att förbjuda jakt i Sverige.- Här ser vi en krock, en kulturell konflikt. Svensk jakt står mot judisk/muslimsk slakt. Jakt är okey men inte slakt.Generellt konstaterades att det skett en förskjutning i det politiska landskapet när det gäller höger-vänster-skalan. Den frågan känns inte lika central. Den stora europeiska konflikten handlar i stället om hur vi ska hantera det mångkulturella samhället. Det samtalet måste tas, annars sviker politiken sin uppgift.

En fråga som ställdes till panelen handlade om anpassning av religionen till samhällsutvecklingen. Ska man som jude eller muslim släta över sin religion för att anpassa sig?

- I grunden bör man vara lojal med och ha respekt för den som är olik.

- Det går att behålla sin identitet och samtidigt anpassa sig till hur samhället utvecklas.

- Vi måste acceptera att alla inte tänker likadant. Konflikter behöver inte uppförstoras. Familjemedlemmar kan ha sina konflikter men de är ändå en familj.

- Religionen är inte en privatsak. Människor lever sin religion i sin vardag. Det måste vi svenskar ta till oss.

Från vänster till höger: Parvez Manzoor, Henrik Larsson och Maynard Gerber.

Besök i Fisksätra: Guds Hus ett projekt i rättan tid

2011-10-01T17:47:17.624Z

Det räcker inte med att prata, man måste också i handling visa att religioner
kan samverka. Ungefär så kan man sammanfatta projektet ”Guds Hus”, som är
under utveckling i Fisksätra, en liten förort med knappt 10 000 invånare i västra
Stockholm.
Sveriges Interreligiösa Fredsråd gjorde ett studiebesök i Fisksätra där vi träffade
projektledaren Henrik Larsson, präst i Svenska Kyrkan i Nacka, och imamen
Awad Olwan från Muslimernas Förening i Nacka.
- Det handlar om en samverkan mellan olika trossamfund. Vi försöker se till att
vi går mot samma mål. Det viktigaste är barn- och ungdomsfrågorna, vi vill
hjälpa de unga att hitta konstruktiva vägar i livet och se till att motverka de
destruktiva vägarna, säger Henrik Larsson när han berättar om projektet.

Ingen vet hur idén föddes
Awad Olwan är ännu mer uttalad:
- Guds Hus-projektet är det viktigaste som hänt på tusen år. Vi har konkreta
problem i vårt samhälle, men om vi inte håller ihop kan vi inte lösa dem. Vi vill
desarmera myten om att kristendom och islam är fientliga. Det är tvärtom,
islam föddes i famnen på kristendomen, sade Awad Olwan.
Hur idén om ett Guds Hus i Fisksätra föddes är det ingen som vet exakt. Bara
att det har växt fram under många år av lokala kontakter mellan i första hand
Svenska Kyrkan och Muslimernas Förening.
- Vi har haft kontakt sedan mitten av 90-talet då vi började hjälpa varandra i
praktiska frågor, säger Henrik Larsson.
S:t Konrads Katolska Församling har varit med i samarbetet från början.

Gemensam värdegrund
Från 2004 blev samverkan mer strukturerad. Den tändande gnistan var ett
telefonsamtal från en skola till biskop Bengt Wadensjö. Han insåg då att man
måste börja tänka annorlunda kring de religiösa högtiderna. Där inleddes
samtal mellan kristna och muslimer kring trosfrågor.
Man insåg rätt snabbt att det fanns en gemensam värdegrund: det finns en
Gud som förväntar sig att vi ska leva i fred och med engagemang för varandra.
Det räcker långt. Man har också formulerat värdegrunden i ett skriftligt
dokument.

År 2008 drog man sedan igång ett socialt arbete med Källans Råd- och
Stödcenter. Där finns alla tre församlingarna med plus Stockholms
Stadsmission.
- I och med den insatsen nådde vi nya grupper. Bland annat papperslösa i
samhället och deras barn. Vi kunde framförallt hjälpa dem att hitta rätt i
myndighets-sverige. Det finns ofta en skepsis mot myndigheter från de som
anländer till Sverige från andra kulturer, de bär med sig negativa erfarenheter
från sina hemländer, säger Henrik Larsson.
Ett annat exempel är ett samarbete mellan Nacka kommun och Källan där man
startat en föräldrautbildning under temat ”Vara föräldrar i ett annat land”.

Första delen snart klar
För ungefär tre år sedan var Nacka församling bekymrade över Fisksätra kyrka
som ligger mitt i centrum i Fisksätra. Då dök tanken upp att man kunde skapa
något tillsammans, ett Guds Hus.
Den första fasen är nu under konstruktion då den befintliga kyrkan renoveras
för att passa både katoliker och protestanter. Den beräknas vara klar i början
av 2012. Därefter är det meningen att Fisksätra Moské ska byggas i direkt
anslutning till kyrkan, och att de båda andaktslokalerna sedan sammanlänkas
med en glasgång.
- Vi ska inte blanda ihop våra andakter, vi är tre relativt små församlingar på
marknivå som ska ha en nära samverkan och vi har en stark ambition att göra
något för det samhälle vi lever i, säger Henrik Larsson.

Moskén ett svenskt projekt
Awad Olwan tror stenhårt på Guds Hus-projektet.
- Det här kan innebära en skjuts framåt för religionen i Sverige. Den kan göra
comeback i vårt samhälle.
- Jag hävdar att religionen ska vara en demokratisk fråga. Då kan vi förebygga
våld som i dag håller på att förgöra länder som Afghanistan och Irak. Det som
kallas för religiös terror är i dag det största problemet i världen, säger Awad
Olwan och man kan se att han är upprörd över att hans religion
har ”kidnappats” av fanatiker som anser sig stå för den ”rätta” läran.
- Vi måste ha en viss acceptans för vad man tror. Du får tycka vad du vill men
inte göra vad du vill.
- Det vi gör här i Fisksätra får ett stort stöd från muslimer som bor i länder där
muslimerna är i minoritet. De kommer att stödja oss, säger Awad Olwan, som
också är noga med att påpeka att moskébygget i Fisksätra är ett svenskt projekt
som kommer att finansieras med lokala bidrag.

”Detta är vägen framåt”
Henrik Larsson tycker också att man totalt sett fått ett ofantligt stöd.
- Det finns naturligtvis de som är emot projektet, men både inom och utanför
samfunden har vi fått många positiva signaler. Det är uppenbart att man anser
att detta är vägen framåt. Det har också fått stor uppmärksamhet utanför
Sveriges gränser och vi känner till att det skrivits om vårt projekt i åtminstone
14 länder, säger Henrik Larsson.
I en tid då religion och integration är ett minst sagt brännbart tema kan
entusiasterna i Fisksätra tjäna som ett föredöme. Vi behöver inte färre möten
mellan företrädare från olika trossamfund utan fler.
Det är i dessa möten som vi kan förstå att religionerna i grunden har mycket
mer gemensamt än det som skiljer dem åt. Det är vid sådana träffpunkter som
det framtida Sverige formas, förhoppningsvis ett samhälle där människor med
olika trosinriktningar kan leva sida vid sida.
Olikheterna kan då bli en styrka och gynna både människorna och samhället i
stort.

Sammanställt av Hans Karlsson

Dallas talade om religionen i sitt liv

2011-04-27T15:27:11.387Z

I samband med Sveriges Interreligiösa Fredsråds årsmöte i Sundbybergs Folkets Hus lördagen den 2 april fick vi lyssna till en intressant och medryckande föreläsning av Dialy Mory Diabité, mest känd som Dallas. Han talade om ”Min religion i mitt liv”.

Tommy Hansson har skrivit om Dallas föredrag på http://tommyhansson.wordpress.com/2011/04/05/dallas-boxningen-och-religionen/

Klicka den här länken för fler bilder från konferensen.

Här nedan finns videon så att ni kan lyssna på vad Dallas hade att förmedla.

Sveriges Interreligiösa Fredsråd inbjuder till årsmöte med föreläsning

2011-03-27T19:04:04.059Z

Tid: lördagen den 2 april klockan 10.30.
Plats: Folkets Hus, Sundbyberg, Sturegatan 12 (in på gården), cirka 100 meter från T-banan Sundbybergs Centrum.

Program:
10.30 Årsmötesförhandlingar.

11.15 Föreläsning av Dialy Mory Diabaté, mest känd som ”Dallas”.
Han kommer att tala om ”Min religion i mitt liv”
Dallas är fredsambassadör och en välkänd profil över hela landet. Han kommer ursprungligen från Senegal, men har bott i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Han har länge varit engagerad i både socialt och idrottsligt ledarskap i Malmö. Bland annat har han ägnat mycket tid åt att hjälpa ungdomar att sätta gränser och att hitta rätt väg i livet.

12.15 Som avslutning bjuder vi på lunch.

Hjärtligt välkomna!